Tror det är saknaden...

När man känner en stor klump i halsen varje dag som går och man inte vet vad det är så börjar man ju fundera.
Har kommit fram till att klumpen nog består av saknad.
Jag hatar att inte ha sagt adjö till människor och inte kunna kontakta dem på något sätt.
Så vart det i Thailand. Hann inte säga hej då till vissa och det gör saknaden värre...
Fan, fan, fan.
Nu förstår jag varför tårarna rinner. Jävla skit.

Minnen som aldrig någonsin försvinner. Ting i trappan upp till Big Buddha. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0